måndag 26 juni 2017

Semesterbild från hemmafronten


Pantarholmen i Karlskrona. Denna bild skickad till BLT:s
sommarbildstävling Semester hemma.
Vi får se om den kommer med. 


söndag 25 juni 2017

Heta ord (32). Vishet

Skillnaden mellan att vara vis och att vara klok är att vis blir du genom erfarenhet av ett långt liv. Klok är detsamma som förståndig. Men egentligen är klok och vis att betrakta som synonymer.
(källa: https://spa.merinfo.se/)

En vis människa kan beskrivas som en människa som har självinsikt, hög moral och känslomässig stabilitet. Vis blir man med ålder, kunskaper och erfarenheter. Hör man någonsin talas om en ung och vis människa?

En klok människa är en förståndig människa, men det betyder inte att en klok människa automatiskt är en vis människa. Att vara intelligent är inte heller samma sak som att vara vis, och en intelligent människa kan till och med vara en rent okunnig eller oförståndig person.

Visdom skulle kanske kunna  beskrivas så här:

- En mänsklig egenskap
- En sällsynt och personlig egenskap
- En vis person är en person som har förvärvat särskilda kunskaper och som genom erfarenheter genomgått en beteendemässig och känslomässig utveckling.

Visdom är inte ett resultat av bildning utan av ett livslångt försök att nå den.
(Albert Einstein)

(källa: https://wellness-wisdom-wealth.se/wisdom/)

Tommy Hellsten skriver i sin bok Ju mindre du gör, desto mer får du gjort om vishet (visdom):
En ödmjuk människa lyssnar mer än hon talar. Därför är hon snabbare att lära sig nya saker än den som är stolt. Den stolta är fullt sysselsatt med att övertyga andra om sin egen förträfflighet, därför har hon inte tid att lyssna. Eftersom hon inte lyssnar kan hon inte öppna sig för nya intryck. Den ödmjuke behöver inte skynda sig att övertyga andra om sin förträfflighet eftersom han redan vet vem han är. Därför har han tid att lyssna, och lär sig samtidigt något nytt. På en väg som leder till vishet lär man sig därför ofrånkomligen lyssnandets konst. Det här gäller naturligtvis inte alla människor, eftersom långt ifrån alla vandrar den väg som leder till vishet. Visdom består mer av frågor än av svar. Frågor är dynamiska, de för hela tiden framåt och ger oss styrfart. Paradoxer förvirrar och väcker frågor, och leder därför till vishet. En vis människa förundras oftare än hon ger svar. Den som snabbt försöker ge svar tror att han redan nått målet. Den som förundras är istället inspirerad av de under han möter på vägen, och befinner sig därför alltid i rörelse. Paradoxen irriterar den som tror sig veta, men är en vishetens källa för den som vet sig tro.
Kontentan av det ovan citerade blir att vishet är en konsekvens av lyssnande, accepterande av paradoxerna i tillvaron, ålder, öppenhet och att våga ställa frågor och även våga vara tyst, i betydelsen lyssnande och öppenhet. Ingen passiv, tjurig tystnad, utan en öppen, lystrande tystnad, som är lik en mild sommarbris vid 19-tiden under högsommaren. En tystnad som är som en mjuk smekning på kinden som inger förtroende, tro, trygghet, tillit och  skapar ödmjukhet.

Och tydligen behöver man vara en Einstein för att ana verkligheten bakom dessa ord om visheten. Och att “vara en Einstein” innebär i själva verket att vara öppen, barnsligt nyfiken på livet och upptäckterna, vara motsatsen till fastvuxen och ta emot det livet ger och bjuder och inom sig sammanfatta och omfatta och fatta tag i det vishetens Andes vind viskar till mig om livet och tingen.



lördag 24 juni 2017

How the light gets in


Och den svenske författaren Stagnelius skrev:
Kaos är granne med Gud. 

Om vi tänker så, kanske mörkret inte skrämmer oss lika mycket. Mörkret för oss mot ljuset. 


fredag 23 juni 2017

Midsommarafton

Nu är det som ljusast i Sverige. Den ljusaste tiden, de längsta dagarna. De kortaste nätterna. Det är mycket som Är just nu. Den livligaste fågelsången och fågelaktiviteten - fåglarna är yra och glada och kvittrande, hela tiden. Den vänligaste grönskan är precis nu, det är vackert och skönt. Solen står som högst och varje regn är ett uttryck för omsorg från ovan. Det är midsommar, mitt i sommaren, mitt i livet, mitt i livscykeln och mitt i värmen. 

En tid för glädje. En period av tacksamhet. Ett uttryck för livet och det goda i tillvaron. Jordgubbar och glass, nypotatis och sill och lax, gräddfil och gräslök, pilkastning och bad, båtåkande och svettig joggingrunda, kaffe på altanen och flaggan i topp. Det är sommar. Det är ljust. Midsommar och tacksamhet.

tisdag 20 juni 2017

Ate - Skuldens gudinna

Ate var skuldens och dårskapens gudinna i grekisk mytologi. Enligt Hesiodos dotter till Eris och syster till Anomia. Hennes favoritsysselsättning var att skuldbelägga andra. Jag har mött denna gudinna. För mig är hon ingen gudinna, bara en paria som man ska fly ifrån, ta avstånd ifrån, hålla på avstånd.

Skuld är en av våra värsta fiender. Varför känner du skuld? Varför har du dåligt samvete? Vad är skuld egentligen? Vem är skuldens upphovsman eller mottagare? Vem tjänar på dåligt samvete? Vilken nytta finns i skulden?

Den som är utan skuld, han kan kasta första stenen”. Vad hände med männen som hörde dessa ord? Jo, de upptäckte att de själva inte vara skuldfria, de släppte stenarna och lommade iväg. Vad hände med kvinnan som tidigare hade varit anklagad? Hon blev frikänd.

Det finns verklig skuld och det finns falsk skuld, det vet vi. Vi har alla behövt få förlåtelse någon gång, en del av oss ofta. Och det är skönt att veta att det finns förlåtelse att få. Av Gud och av människor.

På litteraturprogrammet Babel mötte vi för en tid sen författaren Elizabeth George som skrivit framförallt deckare.

Programledaren och Elizabeth George talade om de sju dödssynderna. De ville plocka bort någon och ersätta den med dödssynden: att skuldbelägga någon.

Lars Björklund skriver i sin bok Modet att göra ingenting i kapitlet som handlar om Skuld och Skam (fritt citerat): skuld har med handlingar att göra, något jag gjort. Skam handlar om mig själv, att skämmas över att jag är den jag är. Ofta blandar vi ihop dessa två begrepp. Många som vill prata om och förlåtelse över sin skuld, menar egentligen att de mår dåligt av och bär med sig skam för den de är. Skilj dessa två åt, både i ditt eget liv och i själavården!

(publicerad första gången 2013-09-01)


måndag 19 juni 2017

Vallmo i all sin enkel- och nakenhet....


Vallmosläktet (Papaver) är ett växtsläkte med omkring 120 arter i familjen vallmoväxter.

Vallmosläktets arter är ett-, två- eller fleråriga, frosttåliga växter som ursprungligen kommer från tempererade områden i Europa, Asien, Afrika och Nordamerika. Några arter är bland de nordligaste landlevande kärlväxterna som finns.

De stora blommorna sitter längst upp på långa, håriga stjälkar. Stjälkarna kan bli 1 meter höga eller mer, såsom hos orientvallmo. Stjälkarna innehåller mjölkaktig växtsaft som kan irritera huden. Blomfärgen kan vara lila, vit, gul, orange, röd eller rosa. Kronbladen är vanligen fyra till antalet (hos vissa arter fem eller sex). De är tunna och silkespappersliknande och blommorna kan vara enkla eller fyllda. De har en pistill och många ståndare. Blomknopparna är vända nedåt, men vänder sig uppåt när de slår ut. Då ramlar även de två foderbladen av. Frukten är en kapsel som innehåller ett mycket stort antal små frön. De sprids med vinden.

Vallmosläktet odlades redan 5 000 år före Kristus i Mesopotamien och de har påträffats i egyptiska gravar. I den grekiska mytologin förknippades vallmor med fruktbarhets- och skördegudinnan Demeter. Man trodde då att skörden skulle bli stor om det växte vallmor på fälten.

Det finns både blå och vita vallmofrön som kan användas som krydda, till exempel ovanpå bröd.

Om vallmofröna inte värmebehandlas får man i sig fermenter som främjar matsmältningen. För att tillgodogöra sig vallmofrö bör man krossa dem i mortel, eller mala dem i speciella vallmofrökvarnar eller spannmålskvarn. [...]

I Storbritannien och en del andra länder brukar många under dagarna kring den 11 november (hågkomstens dag) bära en röd eller vit vallmo av papper i kavajslaget som en erinran om de stupade i världskrigen.

(källa: Wikipedia)